Jag å Danne har sett film i kväll. I taket lyser stjärnorna.
Jag har sett den en gång förut på Bio men denna gången var det jobbigare att se den. Första gången jag såg den var bara nån vecka efter att Elsy hade gått bort.
Men denna gången var det smärtsamt. Saknaden har mig i ett järngrepp, jag håller på att bli galen. Men nånstans måste det ut, det går inte hålla inne det, det blir bara värre å gör ondare.
Jag känner ett konstigt illamående, en saknad som bara växer sig större å bubblar i mig.
Jag blir galen....
Sängen nästa, har sådan huvudvärk.
*kram*
Carolus Rex
11 år sedan
3 kommentarer:
Du måste våga släppa ut känslorna. Strunta i vad andra ska tro/tycka. Gör det, för annars kommer du bara att må sämre.
Kram!
Du skulle unna dig en stund och bara minnas och låta tårarna falla. Det är enormt jobbigt men otroligt skönt efteråt. Ha någon lugn musik i bakgrunden...
Samt kom ihåg att nu närmare vi oss juletid och då kommer det att bli mera känslosamt.
Om jag jämför hur jag har det...
Hoppas du mår bättre nu!
*stor kram från en som vet...*
Skicka en kommentar