Dom fanns alltid bara ett telefonsamtal bort, å nu står man här. Vet inte vart jag ska vända mig.
Känner mig lite som den tecknade figuren i Madagaskar, han som säger: le å vinka.
Om det inte syns på en så finns det inte, smärtan i hjärtat alltså.
Älskar min underbara man å våra 3 fina barn.
Nä, ska ta denna gräsliga huvudvärk å sova.
Natti natti.
*kram*