7 månader...

Idag är det 7 månader sedan du somnade in.
Saknaden är fortfarande enorm, men det går rätt bra.
Det är då det händer något eller då jag behöver prata det är som jobbigast. Att inte kunna lyfta luren å få höra din röst nått ner. Att inte få berätta om alla roliga framsteg som barnen gör, att inte få ha dig här hos oss då det är någon som fyller år. Eller nu när det börjar närma sig då du skulle ha fyllt år. Det är bara 2½ månader bort, så då får vi gå till graven å fira din födelsedag.


Elsy, du är otroligt saknad av oss här. Men vet att du har det bra där du är.
Kastar upp en slängpuss till dig, fånga den =)